BLOGG 9 - Didaktiskt reflektion av gestaltningsarbete

Sammanfattning Gestaltningsarbete – Vad, Hur, Varför och Vad har jag lärt mig?

(se tidigare inlägg för att se processen i sin helhet)

Vad som ligger till grund för min gestaltning är vad som redan i valet av konstverk först fångade min blick, nämligen det mönster av ett växtblad som återfinns i tapeten i Alexander Roslins oljemålning Dubbelporträtt från 1754. Också det har fått återkomma ständigt under hela processen, och slutligen även i slutprodukten av min gestaltning. I appropriering av verket använde jag mig av detta mönstret av växtbladet via ett tryck på ett tygstycke vilket genomfördes i tryckverkstaden på HDK. Vidare som kick-off på gestaltningsarbete innebar det att göra ett hybrid-collage av två bilder i A4 storlek, en bild av konstverket som valts för approprieringen och en annan av självaste approprieringen. Dessa skulle sammanföras på ett A2 papper (se tidigare inlägg för information). När så arbetet med collaget började så låg våren stundande och jag såg chansen att gestalta hur solen, våren och naturen motar bort ångesten, det mörka och det dåliga hos människan. Samtidigt ville jag provocera med att ändå visa hur nära de båda sidorna ligger varandra och hur fasaden för det ”vackra” likväl kan gömma elakheter. Ett träd fick bli barriären mellan de båda sidorna då träd och skogen för mig alltid ingett styrka och trygghet. Intresset för växtlighet syns tydligt och visar sig till sist i 3D-form när jagförst i miniformat formade ur pappersmassa en kvinna i sittande position som sen utvecklades till storformat av material i hönsnät och papier-maché, färg, lera och naturmaterial. Jag ser nu klart och tydligt att det finns en anknytning till mig själv, min uppväxt och intresse för naturen, fabler och det gåtfulla i denna figur.

Det tog tid att komma igång men med mitt intresse för minimala detaljer och en sorts maffighet, så visste jag tidigt i min gestaltning att jag ville skapa en stor skulptur, gärna av sånt jag hittar eller gör själv. En tydlig samhörighet och vidare inspiration fann jag på handledningstillfällena, som för övrigt var mycket givande i detta processinriktade arbetssätt då respons från både kamrater och lärare visade att mitt uttryckssätt hade kopplingar till Ellen Jewett och Niki de Saint Phalles olika konstnärsuttryck. Båda arbetar/arbetade detaljrikt men storleken på deras alster skiljer sig markant.

Själva processen, att arbeta undersökande med olika material, reflektera och utmanas, har varit intressant nu när jag så här i efterhand kan se att jag faktiskt utvecklats i mitt skapande men att jag gjort det genom att plocka delar från andra konstnärers alster. Här har boken How to be an explorer of the world – portable art life museum av Keri Smith (2008) varit mycket inspirerande på den punkten. I kompendiet Estetiska lärprocesser och vidgat språkbegrepp (HDK, 2014), skriver dessutom Caroline Liberg om Språk och kommunikation, om hur meningsskapandets sociala, multimodala, kontextuella och dialogiska aspekter står i ständig interaktion med varandra och därmed påverkar vår upplevelse. Jag håller med och självklart gäller detsamma för gestaltningar, som vardera kan kopplas samman och bygga vidare på varandra och på så vis som Liberg (2014) menar ”[…] står i ett dialogisk förhållande till varandra.” (s.9).

Materialmässigt har tanken varit att det ska vara billigt och lätt att få tag på just för att det ska passa att appliceras i lektionssammanhang. Jag har lärt mig mycket av att handskas med materialen, dels hur tidskrävande och svårt hönsnät kan vara att forma och hur det krävs tålamod att arbeta med papier-maché beroende på storleken på det man gör, men trots det billiga material med många användningsområden. 

Den kanske viktigaste insikt jag känner att jag personligen fått erfara med processinriktat arbetssätt och gestaltning är att ibland låta ge efter, låta gestaltningen tala för sig själv, kompromissa och inte försöka styra allt eller tvinga fram en produkt, istället lossa på tyglarna och låt kreativiteten komma av sig själv. Och att våga göra ”fel”, för att kunna utvecklas, en lärdom jag gärna tar med mig i kommande yrkesprofession då jag anser att vägen till utveckling och lärande går via att pröva sig fram, att låta reflektera och plocka delar från sånt man tycker om för att sen kunna skapa något nytt, något eget, något som jag kopplar till Lgr11 (s.20):

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.”

Att arbeta undersökande i process i skolan – Vad, Hur Varför

Att använda min gestaltningsprocess i undervisningen tänker jag främst på en hållbarhetsmässig synvinkel, om att öka empati och medvetandegöra sin egna påverkan på omgivande miljö men även världsligt, något som enligt Lgr11 bör genomsyra undervisningen. I Lgr11 om Bildämnet står att eleverna ska få möjlighet att utforska bildframställning via modellering och konstruktion. Jag skulle i och med min gestaltning kunna låta eleverna får skapa egna fantasifigur med materialet, vilket skulle kunna vara grunden till att låta eleverna utforska bl.a. papperets många användningsområden för att påvisa samhörigheten med konsumtion och klimatpåverkan utifrån ett tema ex. Hur vi kan minska klimatpåverkan; där eleverna får testa att göra sina egna pappersark, koppar, askar, smycken, bokomslag, tavlor, ramar, figurer, spel/spelpjäser av pappersmassa eller varför inte krukor att plantera sticklingar i som sedan kan planteras ut på skolgården.

Det kan vara svårt att komma igång med ett gestaltande arbete har jag förstått men att även det hör till processen och bör dokumenteras. Hellre att det dokumenteras mycket om lite för att sen kunna gallras allt eftersom. Med hjälp av dagens tekniska framfart så är smidigheten att dokumentera sin process via bild, det ”universella språket” och via blogg så som fallet med denna gestaltningsprocess, ett viktigt redskap för att ta del av inspiration och erfarenheter från andra, samt kunna ge/ta emot kamratrespons för vidareutveckling. Att använda skissboken för att rita och samla idéer, tankar och anteckningar kan för de som känner krav på ikonicitet (Kompendie Estetiska lärprocesser... s.15) dvs. uppfattningen om likheten med det som avbildas, vara svår att frånkomma. Däremot är det inte sagt att skissboken inte kan användas på annat sätt. Jag anser liksom det står skrivet i Lgr11 att ämnet bild är viktigt för personlig utveckling men också för kunna kommunicera och delta i samhället som nu genomsyras av visuell kultur. Vi omges ständigt av bilder, att då samla på i skissboken, på de bilder som på ett eller annat sätt berör, för att sen föra en muntlig dialog med skolkamrater och lärare om dessa, är också det ett bildskapande och del av estetiska och kreativa lärprocesser likt det som Anders Marner resonerar kring i kompendiet (HDK, 2014).

Liberg, C. (HDK, 2014) Kompendie om Estetiska lärprocesser och vidgat språkbegrepp

Marner, Anders. HDK, 2014) Kompendie om Estetiska lärprocesser och vidgat språkbegrepp

Smith, K. (2008). How to be an Explorer of the World. London: Penguin books
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem.