Assignment 1, v.7

Vårt första assignment, dvs. förhåller sig undersökande och ser världen med "nya" ögon, lägger vikt på processen istället för resultatet. Jag valde att gå en annan väg hem från HDK och använde mig av kamera och ritblock. Därefter skulle man göra ett collage och sen blunda och rita den väg man tog. Jag fotade mycket men hittade även lite saker jag tog rätt på ex. ett gummiband, klistermärken.

Så Vad gör samlandet och avtrycken med mig?

För mig handlar det om att få nya perspektiv och att försöka "släppa på tyglarna". Jag lägger för mycket krav på mig själv och därför har det blivit att jag finner saker jag gillar, sen läggs det i en hög labeled "bra att ha" och "den ska jag göra något av". Problemet är att den tidpunkten aldrig kommer eller rättare sagt jag tar mig inte tid för det. Litteraturen vi fick att läsa inför detta gjorde att jag fick ny skaparenergi och tanken är att jag med "små steg" ska börja plocka fram det jag samlat under åren och sätta ihop dem till något som jag och andra faktiskt kan ta del av och skåda.

Slutresultatet blev denna. Det tog tid att faktiskt släppa lite på sina tyglar om värderande. Nu när jag tittar på slutresultatet, som jag lika gärna kan fortsätta greja med hur länge som helst, så slog det mig att jag valt att inte färglägga många av de mönster på byggnader som jag fann stod ut mest, detaljerna som var så otroligt vackra. Nu får åskådaren själv leta upp byggnaden med mönstret om dom är tillräckligt nyfikna på hur det i verkligheten ser ut.